2011-12-07

Jag har redan i tidigare inlägg nämnt ordet Leptin och det är säkert många av er som redan vet vad det är. Men för er som inte vet så är leptin ett hormon som skapas i fettcellerna och talar med hjärnan, vilken i sin tur styr ämnesomsättningen, aptit med mera. För att komma till mitt inlägg om leptin kan du klicka här.

Jag stötte nyligen på ett bra klipp som förklarar leptin på ett väldigt enkelt och informativt sätt. Titta och lär :)



På återseende

/Johan

Upplagd onsdag, december 07, 2011 av Johan Drott

2011-11-06

Mjölk, livets dryck....eller det är kanske vatten? Aja, strunt samma. Idag har jag tänkt prata om detta kanske lite kontroversiella ämnet mjölk. Det finns en massa variationer av mjölk, lättmjölk, standardmjölk, homogeniserad, pastöriserad osv. men det finns även en annan variation som inte många känner till, nämligen A1- och A2-mjölk. Mjölk består av vatten, vitaminer, mineraler, fett men också protein. Proteinet är det vi kommer titta närmare på idag.

Proteinet i mjölk består utav en del vassle- (whey) och en del kaseinprotein. Kaseinprotein kan i sin tur delas in i, Alpha, Beta, Kappa. Beta-kasein kan sedan i sin tur delas in i 15 olika varianter. De varianter som vi kommer titta på idag är A1-Beta-Kasein och A2-Beta-Kasein. Båda dessa formerna av Beta-Kasein är uppbyggda på nästan exakt samma sätt förutom på en liten punkt. Men innan vi tittar närmare på det måste vi veta hur protein är uppbyggt.

Protein består av peptider som i sin tur består av en mängd aminosyror. Peptider är en mängd aminosyror som är sammanbundna med varandra. När vi äter protein arbetar våra matspjälkningsenzym för att bryta loss aminosyrorna från varandra och föra de vidare ner i tarmen och in i blodet. Dock klarar matspjälkningsenzymen inte av att bryta loss alla aminosyrorna vilka då kommer att skickas ur kroppen den sedvanliga vägen. 

Upplagd söndag, november 06, 2011 av Johan Drott

2011-10-07

Aspartam, detta mycket kända sötningsmedel är ett av världens mest studerade och dokumenterade sötningsmedel. Det har länge funnits frågor kring riskerna med Aspartam och hur det påverkar våra kroppar. Men vad består aspartam av egentligen? Aspartam är sammansatt av tre delar. Två av dessa delar är aminosyror (fenylalanin och asparaginsyra) och den sista delen är  en alkohol, metylester. När aspartam kommer in i kroppen bryts metylester loss till sin fria form och bildar metanol vilket är ett mycket giftigt ämne, även den höga koncentrationen av fenylalanin (ca 50%) och asparaginsyra (ca 40%) är farligt. Fenylalanin förekommer i sin naturliga from i ca 4% i kött och fisk. Mängden av just nämnda aminosyror kan ställa till problem. Men det finns mycket mer bakom aspartam än så. Förutom att aspartam är kopplat till flera olika former av cancer och anfall är det också mycket intressant hur aspartam godkänndes och introducerades på den fria marknaden trots att forskare [vars egentliga uppgift är att skydda oss] visste om riskerna men valde att manipulera data och bortse från bieffekterna. Titta på filmen nedan för att få mer information om aspartam. Det går även att läsa mer här och här



Upplagd fredag, oktober 07, 2011 av Johan Drott

2011-09-14

Kortisol är ett hormon i kroppen som utsöndras av binjurarna [skapas av kolesterol] och har en mängd olika funktioner i kroppen som innefattar bland annat; reglering av blodtryck, insulinfrisättning, inflamatorisk respons med mera, men är nog mest kännt som kroppens stresshormon. Nivån av kortisol skiljer sig under dagen, kortisolnivån är normalt som högst på morgonen och sjunker allt jämnt och når sin lägsta nivå på kvällen. Kortisol utsöndras i blodet under stressfulla situationer som ett svar på kroppens kamp- eller flyktrespons.
Mindre nivåökningar av kortisol har en del fördelar som till exempel:

  • en snabb energiboost för överlevnad
  • lägre känslighet för smärta
  • ökad immunitet men bidrar också till att upprätthålla homeostas i kroppen.

Kortisol är mycket viktigt för kroppens respons på stress, det är också viktigt att kroppens motverkande funktioner fungerar som gör att kroppen kan återgå till de normala efter en stressande händelse. I de miljöer vi lever i idag är kronisk stress ett problem, där kortisolnivåerna förbli höga och det inte ges en möjlighet för kroppen att återhämta sig. Detta kan leda till problem. Höga och långvariga nivåer av kortisol i blodet har bevisade negativa effekter så som:

  • nedsatt kognitiv förmåga
  • undertryckt sköldskörtelfunktion
  • blodsocker obalans
  • högt blodtryck
  • bukfetma

Kortisolutsöndringen varierar mellan individer. Olika människor kan utsöndra olika mängd kortisol i samma stressfulla situation. Studier visar att människor som har högre nivåer av kortisol tenderar att äta mer mat och speciellt mat med högt kolhydratvärde. För att hantera kortisolnivåerna gäller detta att lära sig stresshantering (t.ex. Emotional Freedom Technique) och försöka hålla en livsstil som är låg i stress. Det är viktigt att varva ner...

Upplagd onsdag, september 14, 2011 av Johan Drott

2011-09-10

Vitamin D är en fettlöslig vitamin som produceras inne i kroppen när ultravioletta strålar träffar huden och sätter igång vitamin D syntesen som skapar vitamin D3. Naturligt D-vitamin är lågt förekommande i maten vi äter och det är därför viktigt att vi får tillräckligt med solljus för att täcka vårt dagliga intag.

Vitamin D3 skapas i huden genom att ultavioletta strålar från solen reagerar med 7-dehydrocholesterol som är en föregångare till kolesterol. När vitaminet är skapats följer det med blodet till levern där det omvandlas till calcidiol som sedan transporteras vidare till njurarna där det bildar calcitriol, den aktiva formen av D-vitamin.

Vad är då calcitriol bra för? calcitriol gör så att kroppen kan ta upp [förbättrar upptaget av] kalcium från maten vi äter. Kalcium är mycket viktigt för vårt skelett och våra tänder, det används både för att bygga och reparera vårt skelett. Brist på kalcium kan leda till bland annat benskörhet men även ökad risk för högt blodtryck mm.

Vitamin D kan också hjälpa ditt imunförsvar. Förutom att d-vitamin kan bilda calcitriol i njurarna kan det även bilda calcitriol när det reagerar med [monocyt-]makrofager, det vill säga när d-vitamin reagerar med dina vita blodkroppar. Det calcitriol som bildas kommer då hjälpa till att skydda kroppen från ovälkommna inkräktare.

Källor till d-vitamin [för utom solen] är bland annat fet fisk, så som lax och makrill men även ägg. Det rekommenderade intaget av D-vitamin inom EU är 5.0μg/dag. 100 gram lax ger ca 9 μg. Det betyder att det krävs ca 55 g lax för att komma upp i det minsta dagliga intaget [(5.0μg/9μg) x 100g ≈ 55 g] och ca 10 ägg [(5.0μg/0.5μg) = 10 st]. Den övre gränsen för d-vitaminintag per dag är ca 4000 IU, dvs. 100μg för att det ska anses som säkert. Dock är Vitamin-D-förgiftning otroligt sällsynt och kräver väldigt stora mängder. Det finns bevis som visar att intag upp mot 250μg (10 000 IU) inte är skadligt dock som med allting annat bör man inte överdriva.

För er som vill veta mer finns det en bra föreläsning som ni kan se här.

Upplagd lördag, september 10, 2011 av Johan Drott

2011-09-04

Från The Underground Wellness Show får vi lära oss om gluten, glutenkänslighet och träning med kettlebells. Visste du bland annat att sju av tio är känsliga mot gluten.

Se och lär... :)

http://healthypowertv.com/shows/underground-wellness


Edit: Filmen i inlägget ser inte ut att fungera men följ  länken ovan för att komma till videon.

/Johan

Upplagd söndag, september 04, 2011 av Johan Drott

2011-08-30

Hej allesamman!

Jag har nyligen köpt en bok, jag läser sällan böcker eftersom jag har problem att finna ro till att bara sitta ner och läsa. Men nu har jag hittat en bok som handlar om något som verkligen intresserar mig. Boken heter Good calories Bad calories, skriven av Gary Taubes. Trots att denna boken kom ut för några år sedan är den fortfarande högst relevant. Jag har bara kommit cirka 20 sidor in i boken och har redan fått lära mig att redan i mitten av 1800-talet hade man löst gåtan till varför vi blir feta av bland annat herr William Banting. Den vetskapen blev även då ifrågasatt men vann helt enkelt eftersom det fungerade och för att bevisen var entydiga. Men vad hände sen? Samhället gjorde en helomvändning och forskare hittade helt plötsligt nya metoder som skulle vara de rätta (med lite hjälp av intresseorganisationer). Det är samma metoder och riklinjer vi lever efter idag. Problemet är att de inte fungerar i avseendet gällande helhetshälsa utan endast på enstaka punkter. Till exempel genom att propagera för minskat fettintag gick det att sänka kolesterolvärdet hos den amerikanska befolkningen men det gjorde inte i sin tur att folk blev smalare eller friskare. Utan vad har hänt? Om du inte vet svaret så se dig omkring. Befolkningen blir fetare och sjukare, och det går längre ner i åldrarna vilket är tragiskt. Samma sak händer här i Sverige så det är något som inte stämmer med de riktlinjer som finns idag gällande vår kost.

Detta blir ett väldigt kort inlägg. Jag ville bara dela med mig av vad jag just läst.

På återseende!

/Johan

Upplagd tisdag, augusti 30, 2011 av Johan Drott

2011-08-28


Leptin är det hormon i kroppen som skapas av dina fettceller och säger till när du inte behöver äta mer. Leptin är det ämne som håller reda på hur mycket energi kroppen har sparat i sina fettlager. Om leptinnivån i blodet är lågt säger din hjärna åt dig att äta mer och har du en hög leptinnivå så är det tvärt om, dvs du känner dig mätt och belåten. Man kan säga att leptin är kroppens bränslemätare. Uifrån vad bränslemätaren visar reglerar kroppen ämnesomsättningen baserat på mängden energi som finns i kroppens förråd.


Precis som med insulin går det att bli leptinresistent, detta är ett problem som kan leda till fetma. Det som händer är att signalerna som kommer från fettcellerna aldrig når fram eller försvagas på vägen till hjärnan som ska säga åt dig när du fått i dig tillräckligt med mat. Vid leptinresistens har kroppens bränslemätare gått sönder och kommer att visa ett lågt värde vilket gör att kroppen saktar ner ämnesomsättningen på grund av att den tror att det är en svältperiod på gång. Det gör att mängden energi som kroppen skapar minskar och kroppens inre processer blir lidande eftersom de kräver en viss mängd energi för att fungera optimalt.
Leptinresitans är en komponent i den ökande spridningen av fetma.

Upplagd söndag, augusti 28, 2011 av Johan Drott

2011-08-23

Ja, vad ska man säga mer än, då var det dags igen. Jag surfade precis in på aftonbladets hemsida och fick syn på rubriken "Fettdoktorn kan ha fått diabetes". Jag blev lockad av rubriken, så jag klickade på den och läste artikeln. Artikeln handlar om en studie som säger att hög konsumption av fett kan ge dig diabetes. Jag har inte mycket att säga om studien i sig för jag har inte läst den, men en av mina första tankar var, 'Synd om alla eskimåer, hela det folkslaget måste ha diabetes för deras kost består nästan enbart av fett, och hade alla våra förfäder diabetes eftersom det för 100 000 år sedan inte fanns några kolhydrater att tillgå eftersom stora delar av jorden var täckt av is.' Så tänker jag. det känns för mig som sunt förnuft, men sunt förnuft är oftast det första som flyger ut genom fönstret när det kommer till kost och hälsa.

Vidare klickade jag mig in på debatt-chatten om artikeln där Annika Dahlqvist (Fettdoktorn) och Fredrik Paulún svarade på frågor. Jag fick syn på ett väldigt intressant svar från herr Paulún.

"Ett annat problem med att äta för lite kolhydrater är att produktionen av serotonin i hjärnan minskar. Det ökar risken för depressioner, agressivitet, inbundenhet och andra beteendestörningar. Man blir helt enkelt lycklig av att ha en viss mängd kolhydrater i kosten, men självklart ska de ha lågt GI och dessutom intas i rimlig mängd."

Mina synpunkter på svaret är att det är en vridning från sanningen. Jag ska förklara så enkelt och kortfattat som möjligt. Seratonin är viktigt, utan det kan man få alla de symptom som nämns i citatet ovan. Dock är kolhydrater (ris, potatis, vete etc.) en dålig källa för att bilda seratonin. Seratonin bildas av tryptofan, som är en aminosyra. Den bästa källan till tryptofan är kött och inte kolhydrater. Till exempel så ger 100 gram fläskkotlett ca 0,25 gram tryptofan jämnfört med 0,13 gram från vetemjöl. Det vill säga att du behöver äta dubbelt så mycket vetemjöl för att få i dig samma mängd tryptofan som för en fläskkotlett på 100g. Kom ihåg att kroppen hanterar kolhydrater och protein olika. Kolhydrater omvandlas till socker vilket sätter igång en mängd andra processer som inte bör vara igång allt för mycket.

Upplagd tisdag, augusti 23, 2011 av Johan Drott

2011-08-19

Har det egentligen någon betydelse när vi äter och vad vi äter? Det råder delade meningar om det precis som med så mycket annat. Enligt Ori Hofmekler, som har studerat hur den männskliga kroppen hanterar mat vid olika tidpunkter, säger att tajmingen av måltider är viktigt för att uppnå god hälsa och för att optimera kroppens egna processer.

Under morgontimmarna och förmiddagen är det inte optimalt att äta stora måltider eller många måltider. Anledningen är att kroppen under morgonen och delar av förrmiddagen ägnar sig åt detoxifiering, kroppen försöker helt enkelt göra sig av med gifter den samlat på sig under det gångna dygnet. Om du har en god detoxifieringsprocess så märker du det genom att du behöver gå på toaletten på morgonen för att göra dig av med gifterna. Om du inte behöver det "you got a problem..." som Ori sa. Vad som händer när du inte kan göra dig av med gifterna är att när de ligger i tarmen så kommer de att återgå in i din blodcirkulation och mängden gift i ditt system kommer öka eftersom kroppen inte kan göra sig av med det. Vad som menas med gift kan vara allt från tungmetaller till bekämpningsmedel du får i dig från besprutad frukt och grönsaker. Enligt Ori är förstoppning en av de största mördarna i den västerländska delen av världen.

Vad kan man då göra för att underlätta kroppens reningsprocess. Ori föreslår att man under morgonen och förrmiddagen endast äter mindre måltider med "renande mat", det vill säga frukt och bär men även vassleprotein. Anledningen till varför vassleprotein är med i bilden är på grund av att det tas upp mycket snabbt av kroppen. Ett vassleprotein av hög kvalitet bör vara inne i ditt system inom 15 minuter. Viktigt att vara uppmärksam på är att vassleproteinet inte får innehålla sötningsmedel eller andra tillsatser eftersom det då kan öka giftmängden istället för att hjälpa till att minska den. Poängen är helt enkelt att kroppen inte ska behöva lägga kraft på att smälta den mat du har i magen utan ska istället ägna den åt att detoxifiera.

Upplagd fredag, augusti 19, 2011 av Johan Drott

2011-08-09

Idag är en sån dag då jag bara känner för att ventilera lite. Jag tror till och med jag ska göra detta till en serie och döpa den till Johan ventilerar eller något liknande. Vad tycker ni? låter det som ett bra namn. Jag tänker inte länka till några studier eller liknande som jag gör i artiklarna. Utan nu pratar jag bara fritt för att jag känner för det. Jag känner att jag helt enkelt behöver ventilera...

Det hela började med att jag och en arbetskollega diskuterade hälsa och hur media ger ut direkt felaktig information som inte längre har någon vetenskaplig grund. Vi kom in på om hur fett framställs i media och hur det fortfarande framställs som den största boven i dramat till vaför vi blir feta och får hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att det har blivit lite bättre nu i LCHF-tider men det räcker inte, hur tillrättavisar man en lögn som upprepats så många gånger i 3 decennier? Det krävs givetvis tid men också att man kommer med konkret fakta. Sunt förnuft spelar givetvis också in i bilden. Fett har funnits så länge som människan funnits och till och med innan det. Hur har den mänskliga rasen kunnat överleva så här länge då den under långa perioder endast hade fett och protein att tillgå? Jag pratar givetvis om istiden.

Men för att förklara det enklare än så för er som fortfarande tvivlar. Fettkonsumptionen har gernerellt sett gått ner på grund av alla lätt-produkter i våra mathyllor. Tillverkarna skryter om hur lite fett deras produkter innehåller. Politiker vill införa skatt på fett osv. Så fettkonsumptionen har gått ner men ändå kan vi med jämna mellanrum höra på nyheterna hur befolkningen blir både fetare och sjukare. Det är bevisligen någonting som inte stämmer. Om fettkonsumptionen minskat men vi ändå blir sjukare så måste något annat ligga till grund för det, det är sunt förnuft. Alla vet egentligen vad de bör äta, problemet ligger i att de låter sig luras av företag som bara är ute efter pengar och inte bryr sig om din hälsa. ÄT RIKTIG MAT....inte skit som kommer ur en låda eller som någon sliskig reklam säger är bra för dig.

Jag kom precis på en grej. Har ni sett den här reklamen om tuggummi där det finns en sort för om du vill bli smart, snygg eller få energi. Det är en av de dummaste grejorna jag hört på länge. Hur kan t.ex ett tuggummi göra dig snyggare? Det kan där emot göra dig sjukare på grund av alla tillsatser som finns i det, men det kan man ju knappast säga i en reklam för vem köper då varan. Nä då passare det bättre att slänga ur sig ord som snyggare och smartare, fast på engelska då, för att öka säljstatistiken. Vi måste sluta med allt detta skitsnacket och bara göra det så enkelt som det kan bli. Ät riktigt mat, alltså mat som inte kommer färdig i en låda som bara är att värma, utan mat som du själv tillagar. Visst krävs det att man lägger ner lite extra tid men om det gör så att du mår bra och håller dig frisk så tycker jag definitivt att det är värt mödan.

Jag avslutar denna ventilation med en fras jag brukar säga till mina vänner när vi diskuterar kost och hälsa.
Den lyder: "Ät skit, må skit och tillslut se ut som skit. Eller så äter du bra, mår bra och ser bra ut!"
Svårare än så är det inte.

Nu har jag ventilerat klart. Tack för att ni kommer hit till min blogg och tar er tiden att läsa det jag har att skriva.

På återseende....

/Johan

Upplagd tisdag, augusti 09, 2011 av Johan Drott

2011-08-06

Sömn är en viktig komponent till god hälsa men även för viktminskning. I kroppen har vi ett ämne som kallas för melatonin. Melatonin är enkelt uttryckt, ditt sömnhormon. Produktionen av melatonin styrs av ljuset, så när det börjar mörkna ökar produktionen av melatonin och tvärt om när det börjar ljusna. Vår sömncykel strys alltså av ljuset.

Viktigt att komma ihåg är att de flesta gener vi har i kroppen är de samma som våra förfäder grottmänniskorna hade, men vårt levnadssätt skiljer sig markant från deras och inte minst hur mycket vi sover. Innan glödlampan fanns styrdes människans sömn av solen, när solen gick ner gick man till sängs och när solen gick upp var det dags att vakna. Ni som gillar att vakna till morgonsol har säkert redan listat ut det.

Eftersom vår sömn styrs av solen så borde vi sova längre på vintern än på sommaren. På vintern är dagarna kortare och nätterna längre. Det gör att vi borde sova upp mot ca 13 timmar per natt på vintern. Men hur många gör det egentligen? Jag är inte en av dem.
Men allt vi gör har konsekvenser och vissa är mer allvarliga än andra. Så vad menar jag med detta?

Melatonin är mer än bara ett hormon som får dig att sova på natten. Det hjälper även till att styra andra funktioner i kroppen, till exempel hur stort ditt sug är efter kolhydrater. Vi som människor är kodade för att äta mer kolhydrater på sommaren än på vintern. En av de enkla anledningarna är att det innan inte fanns tillgång till kolhydrater under vintern, för vem kan odla frukt och grönsaker på snö? Så då var vi tvugna att lägga på oss kroppsfett för att vi skulle överleva vintern. När man tittar på det så här så är det ganska logiskt varför vi lägger på oss fett. Det är helt enkelt en överlevnadsmekanism. Vår kropp förbereder sig inför vintern och den kommande svälten.

Upplagd lördag, augusti 06, 2011 av Johan Drott

2011-08-04

Idag den 4 augusti har det varit en riktigt solig och härlig sommardag i skåne. Vissa gillar att ligga och slappa på stranden eller i solstolen, men inte jag. Jag har svårt att finna lungnet i att bara ligga där i solen och steka. Det är möjligen någonting jag behöver jobba på?

Så vad gjorde jag istället? Titta på videon så får du se...

video

Mitt mål med varje dag är att göra någon form av fysisk aktivitet. Det måste inte vara att ta sig igenom ett träningspass utan bara att man kommer upp ur stolen och rör på sig på ett eller annat sätt.

Idag tog jag mig igenom ca 8 km av stundtals starkt kuperad terräng men det var väl värt mödan med tanke på den utsikten jag fick se.

Vad gjorde du idag för att hålla dig aktiv?

Upplagd torsdag, augusti 04, 2011 av Johan Drott

2011-08-03

Idag var det träning igen som vanligt. Det är härligt att börja dagen med att aktivera sina muskler. Jag tycker det får resten av dagen att kännas mycket enklare och det känns som man är mer förbered inför dagens uppgifter.

Idag på träningsschemat stod det mage och peak 8. Magpasset tar cirka 40 minuter att genomföra och Peak 8 tar cirka 20 minuter, så hela träningssessionen ligger på runt 1 timme i tid. Dagens magpass var ett "lätt" magpass. Missta in lätt för att det inte är jobbigt utan det jag menar är att jag inte använde så mycket vikt som jag gör när jag kör mina tunga magpass.

Magpasset bestod av en rad olika magövningar, jag listar dem nedan:

  • Hängande benlyft
  • Vindrutetorkare (riktigt bra övning för de sneda magmusklerna)
  • Crunch-variationer (både i maskin, på boll och på golvet)
  • Plankan (både rak-och sidoplankan, och även variationer där jag tar bort en/två balanspunkter t.ex. gör plankan med endast en arm och ett ben i golvet. Har du inte provat den variationen så rekommenderar jag den starkt. Det bränner härligt i magmusklerna.)
Efter att magpasset var klart var det dags att avsluta det hela med Peak 8. För er som inte vet vad det är så är Peak 8 en så kallad HIIT (Höginstensiv intervallträning). Fördelarna med att köra HIIT är att du bland annat höjer tillväxthormon temporärt vilket gör att du både bygger muskler och bränner fett snabbare och det är roligt. Jag gillar att köra Peak 8 på en spinningcykel för det känns mer bekvämt, nackdelarna med det är att det inte går att ställa in intervallerna vilket gör det enkelt att fuska men det är här självdisciplinen kommer in. En nackdel till är att det inte finns något tidtagarur på cykeln men det är ju inte svårare än att ta med ett själv.

Upplagd onsdag, augusti 03, 2011 av Johan Drott

2011-08-02

Som ni säkert minns så slutade del 1 med att jag gått igenom hur glukos tas upp och bryts ner av kroppen.
Nu ska vi gå in på hur sukros (HFCS) behandlas av kroppen och det skiljer sig en del från glukos så om du inte redan läst igenom del 1 rekommenderar jag dig att göra det först innan du fortsätter läsa här.

Så där, då börjar vi...

Vi har återigen 120 kcal, denna gången är det 120 kcal av sukros, det vill säga att det är 60 kcal glukos och 60 kcal fruktos. Som vi redan vet från del 1 så försvinner cirka 80 procent av glukosen till kroppens olika processer, t.ex ge hjärnan energi. Det gör att endast 12 kalorier är kvar som i sin tur går till levern och tas om hand där, som är beskrivit i del 1.

Vad gäller fruktos så går hela, 100%, av kalorierna till levern. Redan där skiljer sig fruktos markant från glukos. Inte en enda kalori av fruktos tas upp av kroppen innan det går in i levern. Om vi då lägger ihop antalet kalorier så har vi 12 kcal från glukos och 60 av fruktos. Detta ger oss då 72 kcal som ska tas om hand av levern. Detta gör då att det totalt är 3 gånger så många kalorier som går till levern från HFCS än från rent glukos eftersom med 120 kcal glukos så gick 24 kcal till levern.

Vi tittar vidare på vad som händer när fruktos kommer in i levern.

När totalt 72 kcal (60 från fruktos, och 12 från glukos) kommer in i levern kommer det ske en mycket större mängd fosforylering än med enbart glukos. Fosforylering är när  det skapas fruktos-6-fosfat. Denna processen är invecklad, en molekyl som heter A3P kommer omvandlas till A2P, den har alltså lämnat ifrån sig en fosfatatom. För att inte gör det allt för invecklat så hoppar jag över detaljerna i denna processen och kommer till det viktiga istället.
När fofsorylerigen pågår så skapas det en restprodukt vid namn urinsyra. För mycket urinsyra i blodet är inte bra. det kan framkalla bland annat sjukdommen gikt (för mer info se länk nedan). Urinsyran som produceras i fosforyleringsprocessen gör så att de celler som täcker blodkärlens insida, endotelceller, minskar sin produktion av kväveoxid. Kväveoxiden är det som gör att dina blodkärl utvidgas så att blodet kan forsa fram, vilket också gör att kroppen kan hålla ditt blodtryck under kontroll. Så om kväveoxidproduktionen minskar så kommer blodtrycket att öka.

Upplagd tisdag, augusti 02, 2011 av Johan Drott

Ett kilo fett innehåller ca 7000 kcal. Om jag då minskar mitt totala kaloriintag med 3500 kcal i veckan så kommer jag ha tappat ett kilo fett på två veckor. Det kan vi räkna ut med enkel matte.
Så om jag helt enkelt minskar mitt kaloriintag så att jag gör av med mer än jag tar in så kommer jag automatiskt att bli av med kroppsfett. 

Ovanstående är den beskrivning av viktminskning som de flesta, tidigare även jag, tror blint på. Vad detta betyder är att vi förutsätter att en kalori, endast är en kalori. Att alla kalorier vi äter påverkar kroppen på samma sätt. Det stämmer inte. En kalori är inte enbart en kalori utan det handlar om hur den kalorin processeras av kroppen. Detta gör då att den ovanstående beskrivningen av viktminskning inte stämmer.

Läs vidare så ska jag förklara hur det verkligen ligger till.

I våra mathyllor hittar du numera mycket lightprodukter och produkter som skryter om deras låga fetthalt. Men det är inte hela sanningen. När man tar bort/minskar fettet så försvinner delar av smaken och det är inte bra. Tillverkarna kompenserar då detta genom att tillsätta socker, och i många fall fruktos-glukossirap. Vårt fettintag minskar men ändå blir befolkningen fetare och sjukare. Hur kan detta vara fallet när det sägs att det är fettets fel att vi lägger på oss de där överflödiga kilona? Det stämmer helt enkelt inte.

Sukros är nog det mest kända sockret. Det är det vita sockret du köper i din matbutik, som du har när du bakar, i ditt kaffe osv. Sukros är en sammansättning av två andra typer av socker, nämnligen glukos och fruktos. Det finns numera även en annan typ av socker, i USA benämns det HFCS (High-Fructose-Corn-Syrup) och i sverige är motsvarigheten, fruktos-glukos-sirap, vidare kommer jag använda benömningen HFCS.

HFCS består precis som Sukros av glukos och fruktos så till formen är de lika. Dock är det kvantiteten som är skillnaden. Vi får i oss alldeles för mycket.


Upplagd tisdag, augusti 02, 2011 av Johan Drott

God morgon!

Titeln på denna bloggen är, "En bra start på dagen" och givetvis ska det då handla om frukost, vilket jag antar att du redan listat ut.

Har du tänkt på att frukost, för de flesta, är en måltid som nästan helt är kolhydratbaserad. Om vi tar och tänker efter, vad brukar man äta till frukost? Det brukar vara bröd i alla former, flingor, gröt osv, det vill säga frukostmåltiden brukar vara en kolhydratbomb. Visst kan man äta kolhydrater, dock tycker jag att man bör se över hur mycket och i vilken form man äter dem. Kolhydrater är en sockerart, och som du säkert vet är det inte bra att ha ett högt intag av socker. När ditt blodsocker höjs, utsöndrar din kropp insulin för att ta hand om sockret i blodet. En del av detta sockret kommer gå till energi till bland annat din hjärna och celler men en del kommer också att omvandlas till fett, vilket dom flesta inte vill. Jag kommer diskutera socker i en senare blogg.

I min kost försöker jag undvika att äta spannmål. Anledningen till det är dels att jag vill ha ett så litet intag av gluten som möjligt och den andra anledningen är mängden kolyhdrater, jag äter därför sällan bröd.

Vad äter jag då istället för den traditionella svenska frukosten.

Min frukost ser lite olika ut beroende på om jag ska träna direkt på morgonen eller om jag ska åka iväg och jobba. I båda fallen brukar jag börja dagen med en lätt frukost i form av en smoothie.

Smoothien består av:

  • Blandade frysta bär
  • Ägg
  • Mjölk
  • Protein-pulver
  • Kokosolja
  • Kakao
Det som jag antar sticker ut lite i blandningen är äggen. På dagar då jag inte tränar brukar jag ta i några ägg, råa då vill säga, för att göra smoothien lite matigare. Om jag ska träna hoppar jag över äggen eftersom jag då inte vill ha allt för mycket mat i magen för då presterar jag inte så bra som jag skulle kunna. Ibland tar jag även i lite grukmeja för extra antioxidanter och på grund av gurkmejans anti-cancer egenskaper.

Nästa blogg kommer handla om socker och hur vår kropp hanterar och påverkas av det...

Ha det bra och håll dig aktiv!


Upplagd tisdag, augusti 02, 2011 av Johan Drott

2011-08-01

Detta blir det första blogginlägget som handlar om träning.  Jag har tänkt att göra en mini-serie om hur jag tränar och saker som kan vara bra att tänka på när man tränar. Detta är den första delen i serien. Här nedan kommer jag prata lite om min träningsbakgrund och vad mitt mål med träningen är just nu.

Jag har varit aktiv och sportat under hela mitt liv, därför är träning en naturlig del av mitt liv. Jag har varit aktiv inom bland annat fotboll, simning och tennis. Både tennis och simmning höll jag på med i över 10 år. Tyvärr tog min aktiva tenniskarriär slut när jag började få problem med axeln, vilket framför allt gjorde det väldigt svårt att serva för mig. Även simmning är svårt att utföra med axelproblem. Dock läkte axeln efter ett tag vilket gjorde att jag kunde fortsätta simma, men tennisraket hamnade på hyllan.

Nu för tiden håller jag mest till i gymmet, men finner även tid till att spela fotboll med grabbarna, lira tennis och simma. Allt för att få mångsidighet i min träning. Mångsidighet är något som många saknar i sitt träningsprogram, många jag känner ägnar all sin träningtid åt bara en sak, t.ex löpning eller lyfta vikter. Jag kommer diskutera i en senare blogg fördelarna med mångsidig träning men nu kommer jag gå närmare in på mitt träningsmål.

Under det senaste året har jag fokuserat mycket på min kost och hur jag ska göra för att förbättra den, då jag vid den tidpunkten inte kände att jag fick ut tillräckligt bra resultat av min kropp, eller kände mig så bra som jag kunde göra. Jag gick igenom en del förändringar som gjort att jag både har blivit starkare och har mer energi och min hälsa över lag känns mycket bättre. Efter denna kostomläggning fick jag blodad tand på att kämpa ännu hårdare med träningen och min kosthållning. Då uppstod det träningsmålet jag har nu.

Mitt träningsmål är att ta mig ner till 5% kroppsfett.

Mer komplicerat än så är inte målet och det är lätt att mäta. Jag har ingen fast tidsram på när målet ska vara uppnått dock ska jag försöka få det färdigt innan årsskiftet. Det ger mig alltså ca 5 månader vilket borde räcka. Anledningen till varför tidsramen inte är snävare beror på att jag inte vill ge mig in på någon tokdiet och på så sätt tappa muskler i den processen. Det kommer då gälla för mig att hålla noga koll på mitt energiintag då det måste anpassas noggrant för att ge mig möjligheten att lägga på mig muskler samtidigt som jag tappar kroppsfett.

Jag är inte helt säker på vad mitt kroppsfett ligger på just nu, tror det är runt 8-10%. Jag har en kaliper-mätare så ett mer exakt mätvärde kommer komma i nästa blogg.

Jag kommer att lägga upp bilder så ni som läser denna bloggen kan följa med på resan och se hur jag tar mig fram på vägen mot 5%-gränsen.

Lämna gärna kommernatarer om vad som är dina träningsmål

Upplagd måndag, augusti 01, 2011 av Johan Drott

2011-07-10

Kokosnöten har funnit sedan urminnes tider. Det har även mättat fett gjort. När jag började småskolan blev vi redan på den tiden lärda att mättat fett är dåligt för dig, det ger dig hjärt- och kärlsjukdommar och massa andra otrevliga saker, så se till att håll dig borta.

Eftersom kokosnöten till stor del består av mättat fett undgick inte denna heller häxjakten. Istället för att titta på alla de hälsoegenskaper kokosköttet har så stirrade de så kallade hälsovetarna sig blinda på det mättade fettet. Ett exempel är från tidningen "Må bra" http://dietisten.mabra.com/ar-kokosolja-nyttigt/.

Från sidan ovan nämns bland annat att laurinsyra inte är en livsnödvändig fettsyra. Hur är då definitionen på livsnödvändig? Laurinsyra är bland annat en viktig komponent i bröstmjölk som ger barnet ett bättre immunförsvar och om det inte är livsnödvändigt så vet jag inte vad som är det.

Kokosoljan har en mängd dokumenterade hälsoegenskaper. För utom den just nämnda immunförsvarshöjande effekten är även kokosolja bra för magen. De antibakteriella egenskaperna i kokosoljan är mycket bra på att slå ut bakterier som finns i magen.
Men ska vi inte ha bakterier i magen undrar du säkert? Är det inte det som dricka ProViva går ut på? Jo, det är helt rätt och riktigt. Som tur är då att kokosoljan kan urskilja de bra från de dåliga bakterierna i din mage. För dig som lider av t.ex. stressmage är kokosolja att rekommendera.

För att det här inlägget inte ska bli allt för långt listar jag ytterliggare hälsoegenskaper nedan.

  • Motverkar hjärt- och kärlsjukdomar.
  • Hjälper till vid viktminskning (Kokosoljan höjer din ämnesomsättning genom att öka din kroppstemperatur)
  • Hjälper till vid läkning och infektioner.
  • Ökad energi.
Kokosolja har ytterliggare en viktig egenskap som många andra vegitabilska oljor saknar. Jag känner faktiskt inte till någon annan med liknande egenskaper. Vid stekning, eller uppvärmning av vegitabiliska oljor ändrar fettskedjorna struktur, antioxidanterna förstörs vilket gör att oljan börjar oxidera och det skapas farliga ämnen som kan ge dig cancer och andra sjukdommar.  Detta händer inte med kokosolja på grund av MCT (Medium-chain triglyceridesvilket gör kokosolja som ett bra alternativ att använda till matlagning.

Hur använder jag själv kokosolja?
Jag brukar använda kokosolja på en daglig basis. Två till tre matskedar om dagen försöker jag få i mig.
På morgonen brukar jag göra en smoothie där jag tar i 2 matskedar kokosolja, för utom den friska smaken vilket gör det som en bra start på dagen hjälper oljan mig att vakna till och hålla mig pigg och frisk. Jag brukar även en gång i veckan gnida in mitt ansikte med lite kokosolja för att hålla min hud ren och fin.

Viktigt att tänka på när man köper kokosolja är att den givetvis ska vara ekologisk men också kallpressad för att den ska ha så hög kvalitet som möjligt. Extra virgin coconut oil är att rekommendera. Om oljan har en frisk och färsk doft när du öppnar burken då är det en bra indikator på att du har fått bra kvalitet.
En viktig sak att nämna är att kokosolja har en hög smältpunkt. För oss som bor i sverige är kokosoljan nästan stelnad hela året om. Oljan blir inte flytande förrän runt 24-25 grader. Ett tips är att inte ha den i kylen för då blir det svårt att använda eftersom den blir väldigt hård. Jag brukar ha oljan i skafferiet. En bra indikator på att sommaren har kommit är att kokosoljan är flytande.

Jag har än så länge bara skrapat på ytan om kokoolja. Jag har valt att inte gå in allt för mycket på hur kokosoljan fungerar inne i kroppen eftersom detta inlägget då skulle blivit allt för långt. Det få komma i en senare del. För er som vill ha mer information om kokosolja, eller veta var jag har hitta min information så kommer jag att publicera länkar och källhänvisningar här under.

Ha det bra och spring ut och skaffa dig lite kokosolja.

/Johan


http://www.coconutoil.com/research.htm (länkar till flera studier om kokoolja)

http://www.youtube.com/watch?v=vOBuAe1IVRM (Dr. Mercola pratar om kokosolja)

The coconut miracle, 2004,  Bruce Fife, Jon J.Kabara



Upplagd söndag, juli 10, 2011 av Johan Drott

Hej och välkommen till min bloggsida.

Mitt namn är Johan Drott. Jag är mycket intresserad av just hälsa, där av namnet på bloggen. Jag har under åren samlat på mig en stor mängd kunskap och information om hälsa och träning och har kommit till punkten att jag vill börja ge tillbaka. Denna bloggen kommer handla om allt från kostvanor, vitaminer, träning, sömn, stress, hälsokost och mycket mycket mer, ni kommer även till viss del få se hur jag lever med hälsa som livsstil i vardagen. Jag kommer att ange källor till det jag skriver så att ni som läsare enkelt kan hänga med var informationen kommer från. Det är viktigt att vara kritisk till den information om hälsa som flyter runt ute i cyberrymden, precis som med så mycket annat råder det delade meningar om det mesta inom kost och hälsa. Därför är det upp till dig som läsare att sålla bland informationen och ta till dig det DU tror på. Jag är ingen läkare, dietist eller liknande utan jag är bara en person med ett gediget intresse för hälsa.

Om du fortfarande vill hänga på så kör vi!

Nästa blogginlägg kommer handla om min personliga favorit, KOKOSOLJA. Den har blivit ratad i tidningar och av dietister men är påväg att återfå sin rättfärdiga position bland en av världens mest funktionella mat för männsikor.

Upplagd söndag, juli 10, 2011 av Johan Drott